Lilla Speedos Mamma

Sätt NU lite gränser!!! Det är ord jag fått höra som förälder till barn med ADHD.

Tänker på barn som blir överdrivet arg i andras ögon, över det lilla som andra inte bryr sig om. Det som andra barn med lätthet kan släppa kan för barn med ADHD vara svårt att släppa. Det liksom fastnar och går inte att komma vidare i andra tankar.

Barn som  får raseriutbrott som får en tornado och ett vulkanutbrott att vara futtig  i jämförelse. Saker som går sönder. Saker som har ett värde kastas iväg utan eftertanke. Personer som är älskade åker på sparkar och slag. Personer som är älskade och som står närmast som får höra fula ord, impulsiva ord som annars aldrig används och som barnet vet är fel….. Saker som går sönder i stundens hetta, dörrar som slås igen, saker som kastas…. och som sen ger en otrolig ångest att man förstört.

Andra kan med förskräckelse bevittna utbrotten som kommer,Men tycker sällan att det var behagade att komma. Det tisslas bakom ryggen ” Men har hon ingen pli på sitt barn”?
Alla goda råd som kommer ” Gör så här och så här. Bli strängare. Ge konsekvens” ” Skicka iväg han på uppfostrings anstalt”

Eller den här: ” Jag skulle aldrig tolerera att min barn gjorde så där! Sätt gränser”!

Till svar: Gissa om jag sätter gränser, om vi pratar om vad som är rätt och fel. Kan med stolthet säga att jag ägnar nog mer tid med mina barn än andra föräldrar gör. Jag förstärker det positiva och pratar konsekvenser om det negativa. Men om jag skulle ge reprimand på allt tok som händer så skulle vi inte få något roligt liv alls, jag skulle inte få göra annat än ge straff. Vem växer av det?
Barnen som i förtvivlad gråt kryper upp i föräldrarnas  famn när utbrotten är  över. När skadan redan är gjord. Barn som gråter över att dom gjort andra illa, barn som skäms, för det finna INGET barn i hela värden som vill vara elak. ALLA barn vill lyckas, ALLA barn vill vara älskade och respekterade. Barn skäms när dom förstår att föräldrarna får ta konsekvenser för barnents beteende.

 

”Jag är född att förstöra era liv bara. Förlåt. Men jag kan inte rå för att jag bli så här arg. Det går inte att stoppa. Det bara kommer”

” Jag är inte värd att leva när jag bara förstör”

” Jag har inga kompisar, det finns ingen som vill följa mig hem från skolan”

Men ilskan och utbrottet är ett symptom på något. Barnen med adhd, asperger och autism får ofta utbrott av att något gick väldigt fel i deras värld. Att omgivningen varit för luddig och otydlig med något.

Kan vara en lien liten sak som vi inte riktigt kan förstå. Att okunskapen och förståelsen varit frånvarande.
Att det som skall ske kommer som en överraskning. Eller att det som skulle ske inte skedde. Det kan vara småsaker som varit stubintråden. Ibland osynlig inför en frågande omvärld.
”Vad var det som hände. Vad gick fel? Vi som tänkte så rätt”

Vad har du för tankar?  Erfarenheter? Fördomar? Möts du av en förstående omgivning?

Boka mig gärna för en föreläsning om att leva med ADHD, autismspekta, Tourette och dyslexi  i familjen.

Hepp // Sarabild-adhd

Direkt mail.

Omdöme från : Svenska kyrkan 

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: