Lilla Speedos Mamma

Jul i vårt hus med NPF

– God jul lilla Speedo, önskar Tomten…..

FUUUUUUCK!!!!!! Jäkla skit, jag har inte önskat mig en jäkla tröja! Inte strumpor , inte någon löjlig ficklampa…..

Dörren åkte igen och där satt vi… vi alla andra som fick balansera på det sköra snöret på julafton och för den delen hela jäkla december.

Med ett paket om dagen fram till julafton… roligt och mysigt. Varje morgon var det lätt att få upp barnen, det var ju paket.

Varje morgon var jag lika nervös, det där lilla paketet kunde avgöra resten av dagen med blandade känslor…. ja… det kan man lugnt säga.

För om det var något där i som inte var med på önskelistan kunde världskriget bryta ut med buller och bång.

En ficklampa gjorde en gång att jag varken kom till jobbet i tid eller att dagen var speciellt rolig. Inte förren kvällen då han upptäckte att den kunde ändra färg till röd, blå och gul….

Sen skulle den minsann med till skolan. Säger bara överraskningar och NPF . Fy farao….. alla jular när ingen sa tack för julklappen, alla jular då han satt på sitt egna rum och åt julmat. Alla jular då han fick pinas från kl 05:00 på morgonen till kl 18:00 när tomten kom för att få öppna sina julklappar.

Fy farao för alla julklappar jag köpte som utfyllnad för att dom skulle få många paket…

Sorgen och ilskan blev ju bara värre ju fler paket dom fick som inte stod på önskelistan.

Jo tack…. jag har lärt mig. Hellre en bra julklapp än 2 halvbra…. ännu värre 10 halvbra. Vilka konflikter vi hade…. herregud!

-Tacka nu för julklapparna med att ge en kram…

-Varför ska jag tacka när jag ändå inte vill ha det?

Ja…. nu idag förstår jag. Där och då var det bara konflikter. Julmat som smakade apa. Det fick bli MC Donalds en jul. 3 små cheese burgare och lugnet kom åter till familjen.

Vilka år!!! Juldagen var alltid skön och lugn… julklapparna fick smälta in och en och annan var ju rätt bra ändå:-)

Enda tills vi skulle till mormor och morfar och äta på juldagen. Vilket kaos!!! Ofta satt han och byggde Lego. Det var bara det att han fullkomligt vägrade att åka någonstans om inte Lego bygget var färdigt och det mina vänner tog ibland 3 dagar.

Då var det bara kalsonger på. Inga kläder, ingen fick störa.

Kan nog knappt räkna ihop dom jularna som jag fick bära ut honom i kalsonger till bilen för att han vägrade att följa med… toppluva och kalsonger…

Tänk om jag visste? Tänk om jag visste vad noga det var med förberedelse. Tänk om jag visste???? Vad många onödiga konflikter vi kunnat undvika …

Men jag kan inte anklaga mig själv. Jag visste inte♥️ jag gjorde så gott jag kunde även om jag kände själv att det kändes fel många gånger…. Man lyssnar på vad andra säger. Man litar på att det är rätt att bära ut ett skrikande barn i bilen som vägrade följa med. Fick höra att han borde bete sig…. men det är inte lätt med NPF när man vill något annat.

Boka mig till en inspirations föreläsning.

Läs min blogg sen 5 år tillbaka… det finns skratt, sorg, igenkänning och mycket matnyttigt.

Hepp //Sara!

  1. chrisseho

    Finns en del igenkänning i texten, verkligen. Även om diagnosen här är add, utan h. Så mycket av tankarna om ”man bara hade vetat mer förr, så annorlunda man gjort.”
    Och det är så tydligt att hela uppväxten har stackarn upplevt att h*n är annorlunda mot andra.
    Igår säger läkaren på bup att det inte är diagnoserna (add o depression) som är problemet, eller att add inte lett till depression utan det är beteendet, ovilja och att allt beror på oss föräldrar under h*ns uppväxt. Jag bara häpnade. Dessutom har hon behandlat/medicinerat för add’n (men inte depressionen) om det nu inte skulle finnas någon diagnos, för det ifrågasatte hon också, då har ju hon gjort två fel. 1) inte begärt ny utredning 2) medicinerat utan anledning. Hur eller hur (jag är övertygad om att båda diagnoserna är rätt) så tycker jag att läkarens beteende under samtalet var anmärkningsvärt…
    För övrigt har förresten bup inte erbjudit någon hjälp, inget föräldrastöd etc…

    Gillad av 1 person

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: