Lilla Speedos Mamma

Samhörighet med ADHD och att känna lycka! 🙌🏻

Idag för 1 år sedan slutade Ture helt att gå till skolan. Han hade sporadiskt varit i skolan dom senaste 3 åren. Men nu tog det stopp.

Ångesten växte, suicidtankar, oro, utanförskap pga att han inte var i skolan, stress över att känna sig jagad av alla krav.

Vi hade haft åtskilliga möten på skolan, nya åtgärdsprogram, möten med bup, socialtjänsten och jag var verkligen sliten.

Samtidigt som Ture behövde sin fristad i Hudiksvall blev min mamma allt sjukare i sin cancer. Vi åkte inte alls dit lika ofta längre. Ett ställe där vi samlade kraft båda två. Hudiksvall kommer för alltid vara i mitt hjärta… så otroligt mysigt, litet och med massor av vänner som jag älskade.

Men livet är livet och det kan vända fort. Fortare än man tror….. idag är jag tacksam över tiden vi hade där. Det var tur att vi under många år kunde lämna staden där vi bor när det blev för jobbigt. Nära till fiske i hamnen, nära till skogen och nära till roligheter men framförallt nära till en präst.

En fantastisk fin vän bland många jag fick i Hudiksvall blev en präst och hans familj. Denna fantastiska man och präst blev en god vän till hela familjen. Han vigde min bror och hans fru och han begravde min älskade mamma förra sommaren.

Denna fantastiska man fick jag och Ture ett alldeles speciellt band till… vi förstod varandra och när han en dag berättar att även han har ADHD så förstod jag varför denna man, tillika präst var så speciell.

Alla älskar ” prästen”. Han har en empati som går över alla gränser. Han är mån om ALLA och då menar jag ALLA! Sin familj som han älskar över allt men även plats för oss andra. En äkta genuin människoälskare med både talet och skrift som gåva utöver det vanliga.

Ture älskar ” prästen”! Senast idag sa han…- mamma jag vill åka upp till Hudiksvall och hälsa på hos ” prästen” jag saknar honom. Dom kunde prata om allt. Dom förstod varandra och med sina ADHD diagnoser kunde jag ibland se hur dom konektade på ett perfektmatch sätt🙌🏻.

En midsommar när vi firade i deras sällskap hamnade Ture i ett riktigt affekt utbrott. Han skulle hem! Han var arg, vägrade att äta och det var nära ett kaos utbrott.

– Låt honom vara sa prästen…. Jag vet. Han behöver lugna sig. Det slutade med att Ture satt i prästens traktor och åt hamburgare. Tillbaka kom en glad Ture och satte sig i knät på prästen.

Att bara få gå undan och äta själv, det betyder mycket med ADHD.

– Tror du på Gud? Frågade Ture…..

– Vad tror du på? Frågade prästen…..

– Börja med att fundera på det , sa prästen.

Det var snart 5 år sedan. Ture var 11 år och jag tror att han funderar än😅.

Men att som barn och ungdom träffa en vuxen med samma diagnos. Att träffa någon som förstår…..som man dessutom respekterar är fint… Att båda två har ADHD och är impulsiva, empatiska, roliga, ärliga och drivna fast det skiljer 32 år imellan, det är coolt!❤️

Att ha en präst som vän är ännu finare. För även om jag inte är troende så är det otroligt värdefullt att kunna anförtro sig till någon när man trampar på livets nya stigar…. Bara att få prata om min älskade mamma som gick bort i somras…. Eller om livet i sig.

Att han blivit familjens präst är ännu bättre. För jag hoppas och tror att den dagen mina barn får barn och den dagen dom gifter sig då blir det han som får äran…. Genom nöd och lust precis som i livet…..

Alla borde ha en Andreas…. Farao vad ADHD är bra när det utnyttjas på rätt sätt. När ADHD energin och empatin kommer till utlopp på bästa sätt. Som nu när han bygger en hel resturang och bed & breakfast som får högsta betyg. Ska ni uppåt Sverige till Hälsingland då rekommenderar jag det här stället alla dagar i veckan…. Ni kommer att bli förälskad i hela familjen och stället👌🏻👌🏻👌🏻.

www.booking.com Nygårdens b&b

Alla borde ha en Andreas i sitt liv! En sån som alltid tar fram gitarren och förgyller varje fest lite extra🙏🏻

Nu…. Nu är det läggdags och jag har kommit hem till Turis och firat påsk med familjen efter en vecka boende i stan. Jag har fått somna hand i hand med någon som betyder väldigt mycket för mig❤️ …… det är så sjukt härligt underbart att få känna den känslan igen. Något jag aldrig trodde.

Vem vill liksom dela livet med en ensam mamma till barn med NPF? Den frågan har jag ställt mig 1000 gånger….. uppenbarligen inte så lätt. Men kommunikation öppenhet och ärlighet. Att ge varandra tid och förståelse. Att göra det där lilla extra…. Resa bort tillsammans eller bara överraska varandra med det lilla❤️

Det går🙌🏻🙌🏻🙌🏻 och så härligt livet blivit efter uppdrag granskning med ny skola, känslan av att allt ordnar sig på bästa sätt. Snart flytt till ett alldeles nytt hus…. Föreläsningar som strömmar in.

Ja då kan livet knappast bli bättre❤️.

Nu önskar jag ALLA en glad påsk och en egen Andreas. En sån där vuxen förebild som bara finns även fast han är på avstånd.

Boka mig gärna till en föreläsning! Men skynda…. Hösten är snart fullbokad för längre resor.

Kontakta mig på:

sara@lillaspeedos-mamma.seMin Mail

Hepp// Sara

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: